De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta Klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilken funktion handläggaren får i klientens liv underutredningsarbetet. Vi vill veta hur relationen ser ut, vilka förväntningar som finns hos de bådaparterna och hur organisationen ser på handläggarens roll i utredningsarbetet.Våra frågeställningar är:-Vilka förväntningar finns det på funktionen och relationen i utredningsarbetet, från klienterna,handläggarna och arbetsledarna?-Vilken funktion och relation upplever klienterna att handläggarna har i deras liv och vilkaprocesser startas hos dem under utredningsarbetet?-Vilken funktion och relation upplever handläggarna att de har i klientens liv?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har utfört sju kvalitativa intervjuer; tvåklientintervjuer, tre handläggarintervjuer och två arbetsledarintervjuer. Vårt resultat är följande:Det finns en tudelning i uppfattningen om vilken funktion handläggaren skall ha i klientens livunder utredningsarbetet. Organisationens riktlinjer menar att handläggaren skall vara enbartutredare och vara utbytbar, medan handläggare och klienter menar att relationen är viktig för att enutredning skall kunna äga rum.

Bakgrund: Bristen på riktlinjer för väsentlighetsbedömning lämnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i väsentlighetsbedömningen. Revisorn måste använda sitt professionella omdöme vid väsentlighetsbedömningen, speciellt med hänseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa väsentlighetsbedömningar.Syfte: Studiens syfte är att förklara hur revisorernas väsentlighetsbedömningar påverkas av klientens branschtillhörighet.Metod: Studien har ett positivitsikt synsätt och använder en kombinerad metod av både kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkätundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS.Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som används i väsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i väsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur väsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende på klientens branschtillhörighet.

Det har länge debatterats huruvida det är lämpligt att revisorer arbetar med både revision ochfristående rådgivning. Vid granskande revision ingår rådgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad från fristående rådgivning som görs på klientens förfrågan. Frågorna kan ofta beröraområden som är komplexa där revisorns kunskaper inte är tillräckliga. I sådana situationer skarevisorn rådfråga en specialist på området för att säkerställa att det svar som lämnas är adekvat.Revisorers användning av specialister är ett område som ännu inte har utforskats i någon störreutsträckning. Framförallt gällande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet är att granska och beskriva revisorers användning av specialister med fokus på tvåparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek.

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsättningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen är låg. En anledning är attdet i många fall är någon annan än den unga klienten själv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 män.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, föräldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma målär betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.

Syftet med studien var att undersöka om bedömningar som socialarbetare gör gällandeförsörjningsstöd påverkas av klientens etnicitet. Betydelsen av socialarbetarnas bakgrundsfaktorer(ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet) lyfts även fram gällande bedömningen avförsörjningsstöd både utifrån klientens etnicitet och utan påverkan av den. Metoden som användesför uppnå syftet är en kvantitativ vinjettstudie där insamlandet av data skedde via en enkät. Genomatt jämföra hur försörjningsstödshandläggarna bedömer ett identiskt fall, där den enda skillnaden ärklientens etnicitet, kan variationer synliggöras och betydelsefulla faktorer för bedömningen fångasupp. Studien har genomförts i en mellanstor kommun i Sverige där 40 av 48försörjningsstödshandläggare besvarade enkäten under en arbetsplatsträff.

Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation.

Denna uppsats undersöker vad människor som har gått i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet är att,utifrån klientens perspektiv, öka förståelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, där intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att välja att påbörja och fortsätta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar också att klienterna gör ett aktivt val när de accepterar denhjälp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhävssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som används framståri jämförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Ett av de viktigaste kriterierna vid revision är att den granskande revisorn agerar oberoende. Åsidosätts oberoendet kan det innebära negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den här uppsatsens syfte är att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det främst är det synliga oberoendet som stärks.

SammanfattningTitel: Revisorns oberoende med fokus på klientens ledarskapNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Linda Mithander & Malin LäckgrenHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014Syfte: Studien syftar till att undersöka hur revisorns oberoende påverkas av klientens karismatiska- respektive transformativa ledarskap.Metod: Vi har använt oss av kvantitativ enkätundersökning i vår studie. Enkäten vi använt är baserad på Bass mätinstrument ?Multifactor Leadership Questionnaire?, som mäter ledarskapet. Utöver det har vi använt oss av två revisionsfall för att på så sätt kunna mäta revisorns oberoende. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige, och insamlad data har analyserats och redovisats med hjälp av relevanta statistiska metoder.Resultat & slutsats: Vår undersökning bekräftade att klientens karismatiska ledarskap har en påverkan på revisorns oberoende.

Informationsinsamlingen har stor betydelse för att revisorer ska kunna skapa sig en bild av ett företag. I denna information ingår förutom ekonomisk information, hur klientföretagets organisation är uppbyggd, hur marknaden fungerar samt vilken konkurrenssituation som råder. Faktorer som klientens bransch, storlek, ålder samt konkurrensen i revisionsbranschen borde kunna påverka vilken information revisorer samlar in. Syftet med denna uppsats var att se om finns några skillnader vid informations- insamlandet mellan stora respektive små revisionsbyråer och i sådana fall varför eller varför inte. Teorier som beaktas behandlar information och olika situationsfaktorer.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda Bobath metoden för att främja aktivitet vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens läns landsting. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer och utgick ifrån tre öppna frågor. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Främja ett normalt rörelsemönster?, ?Ett gemensamt perspektiv? och ?Ändrat arbetssätt för att främja aktivitet?.

Arbetsterapeuter är uppmärksammade för att utföra observation i aktivitet vid bedömning av klientens förmågor. Arbetsterapeuter verksamma inom slutenvården med strokepatienter utreder klienters förmåga i utförande av aktiviteter i det dagliga livet [ADL]. Som stöd till utredning i det praktiska arbetet kan observation användas för att se klientens utförandekapacitet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av faktorer som kan påverka observation vid aktivitetsutförande. En kvalitativ ansats valdes som metod och datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer.

Intresset för ämnet uppstod efter en lång yrkesverksamhet i människobehandlande organisationer och den brist på samverkan och förståelse för andra yrkesområdens perspektiv som framkommit i den dagliga verksamheten. En önskan att se hur samverkansarbetet praktiseras, hos dem i vars uppgifter samarbete över institutionsgränserna ingår som en central del. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur case managers organiserar sitt arbete utifrån frågetällningarna: vilka uppgifter har en case manager? Hur beskriver de sin respektive arbetsmodell och vilka för- och nackdelar ser de med sitt arbete? För att svara på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju case managers i tre skilda arbetsmodeller: klinisk case management, personligt ombud och Assertive Community Treatment (ACT). Teoridelen består av en sammankoppling av de tre begreppen: biopsykosocialt perspektiv, samverkan och människobehandlande organisationer.

Mot bakgrund av unga vuxnas ökade psykiska ohälsa och bristen på uppföljande studier ur ett klientperspektiv undersöktes förändringar vid 1,5 års uppföljning av psykodynamisk psykoterapi. Med hjälp av grundad teori analyserades patientintervjuer och en modell skapades, som kunde visa hur olika faktorer i och utanför terapi bidragit eller hindrat förändring. Till störst hjälp i terapin var att få tid och utrymme att fokusera på sig själv och att prata om problemen. Utanför terapin var socialt stöd och en positiv arbetssituation viktigast. Förbättrad förmåga att hantera påfrestningar, ökad öppenhet i relationer, samt ökad förmågan att sätta gränser mot andra i synnerhet föräldrarna, var de viktigaste förändringarna.